Handelsbanken

Trots en osäker omvärld är förutsättningarna för återhämtning i svensk ekonomi på plats, enligt Handelsbankens nya konjunkturprognos.

Svenskarnas inkomstökning räcker både till mer sparande och ökad konsumtion.

”Finanspolitiken är expansiv. Det räcker med att räntan sänks till en normal nivå, som 2,25 procent, för att säkra återhämtningen och inflationen på 2-procentsmålet”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman. 

I Handelsbankens Konjunkturprognos förutspås ytterligare ett par år med måttlig global BNP-tillväxt. Men en upptrappning av handelskonflikter, särskilt mellan USA och Kina, kan hota återhämtningen och blåsa liv i inflationen.  

Medan det kan krävas åtstramande styrräntor i USA, Storbritannien och Norge ser Handelsbankens ekonomer framför sig en normalisering av räntorna i euroområdet och Sverige.

Tullhoten riskerar skada tillväxten och underblåsa inflationen
Med en handelskonflikt på ingång är utvecklingen svårprognostiserad och det finns många möjliga utfall. Handelsbankens ekonomer gör ett antagande att USA höjer tullarna mot Kina och att Trumps administration genomför en begränsad höjning mot andra länder, med begränsade mothöjningar som svar. 

”Men det finns många alternativa utfall och vi antar att flera är negativa än positiva”, säger Christina Nyman.  

Konsekvenserna i huvudscenariot, med 25 procent i bedömd sannolikhet, är något lägre global BNP, med något större negativ effekt för USA och Kina och mindre för euroområdet. De sektorer i Sverige som har störst export till USA är motorfordon och transportmedel, som utgör nästan en tredjedel av den totala exporten till USA. Effekten på svensk ekonomi bedöms ändå bli begränsad i detta scenario.

Hushållens förbättrade köpkraft leder till att konsumtionen tar fart
Det finns tecken på att den svaga svenska konjunkturen är på väg att vända. Expansiv finanspolitik, lägre räntor och stigande reallöner förbättrar hushållens köpkraft och banar vägen för en uppgång i hushållens konsumtion. Styrkan och tidpunkten för återhämtningen för hushållens köpkraft avgörs av vilken prioritering svenskarna gör mellan konsumtion och sparande framöver.

”Vi räknar med att hushållen kommer spara lite mer av sina inkomster än innan ränteuppgången men den starka inkomstutvecklingen ger ändå utrymme för en tydlig konsumtionsuppgång i år”, säger Christina Nyman.

Tillväxten tar fart i år och arbetsmarknadsläget förbättras gradvis, men återhämtningen i svensk ekonomi hålls tillbaka av den svaga konjunkturutvecklingen i euroområdet och ett fortsatt lågt bostadsbyggande, enligt prognosen.

”Vi bedömer att sysselsättningen ökar med knappt 150 000 personer till slutet av 2027. Ökad köpkraften skapar fler jobb i tjänstesektorn och i handeln. Men allteftersom återhämtningen breddas påverkas de flesta sektorer positivt, med undantag för byggsektorn”, säger Christina Nyman.  

En majoritet av löneavtalen ska omförhandlas i vår. Prognosen är ett tvåårigt avtal med centrala avtal på omkring 3,2 procent per år och att de totala löneökningarna i ekonomin landar på drygt 3,5 procent under 2025 och 2026. Reallönerna började stiga ifjol och fortsätter stiga relativt snabbt under den närmaste tiden, efter att ha sjunkit två år i rad. Fortfarande i slutet av 2027 är det en bit kvar till reallönenivån 2021.

Bolånetagare ser snabb effekt av sjunkande räntor
De flesta hushåll kommer nu få mer pengar över i plånboken. Det gäller särskilt höginkomsttagare och bostadsägare. Det bäddar för att utlåningen till hushåll ökar snabbare och en fortsatt återhämtning på bostadsmarknaden.

”Vi räknar med att bostadspriserna stiger i hela landet, i takt med ökade inkomster. Dessutom antar vi lättnader av bolånekraven som ytterligare driver upp priserna. Vi tror att bostadspriserna ökar med cirka 6 procent per år 2025-2027”, säger Christina Nyman.

De rörliga snitträntorna på bolån väntas sjunka till ca 3,2 procent under första kvartalet och förbli kring den nivån även nästa år. Bundna boräntor sjönk tidigt på förväntningar om kommande räntesänkningar och har under en tid legat lägre än rörliga men det förändras nu, enligt bankens ekonomer.

”Under hösten har boräntor med längre löptider sett förhållandevis förmånliga ut, men i dagsläget är det liten skillnad mellan att välja rörlig och bunden ränta”, säger Christina Nyman.

Inflationsmål i sikte men kronförstärkning dröjer
Inflationen påverkas mycket av energipriser men den underliggande inflationen ligger på 2 procentsmålet. Handelsbankens ekonomer räknar med att Riksbanken gör en sista räntesänkning till 2,25 procent i januari och därefter behåller den räntan.

”Med en inflation på målet och en ekonomisk återhämtning som förväntas ta fart 2025 ser vi inte att det behövs fler räntesänkningar”, säger Christina Nyman.

Kronan är svag och påverkas i nuläget mycket av det globala ränteläget och den handelspolitiska osäkerheten. Först när omvärldsräntor sjunker, osäkerheten lättar och riskerna minskar framåt 2026 väntas en tydligare, om än successiv, förstärkning av växelkursen.

För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 70 778 77 65
Handelsbankens presstjänst, +46 8 701 80 18

Länk till webinar, till hela Sverige-rapporten, och den globala rapporten, se Konjunkturprognosen.
 

För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com