Handelsbanken

USA:s handelskrig sätter krokben för återhämtningen och gör hushållen oroliga för både sin egen och landets ekonomi.
” Förutsättningarna finns fortfarande där för en återhämtning men den ekonomiska osäkerheten måste lätta innan hushåll vågar spendera mer och företagen investerar och nyanställer”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.
Handelsbanken bedömer i sin nya Konjunkturprognos att Riksbanken sänker styrräntan i juni och augusti, till 1,75 procent.
”Riksbanken kan sänka räntan utan att riskera en stigande inflation”, säger Christina Nyman.

Det har varit en turbulent tid sedan president Trump tillträdde. Förutsättningarna för global handel har ändrats, liksom den säkerhetspolitiska ordningen, med osäkerhet hos hushåll och företag och rörelser på finansmarknaderna som följd. Initiala avtal som är på plats mellan USA och Storbritannien respektive Kina har för närvarande dämpat oron något. USA antas i Konjunkturprognosen behålla en grundtull mot de flesta av sina handelspartner på runt 10 procent, samtidigt som tullar mot Kina kommer att ligga högre, liksom vissa sektortullar. Bankens ekonomer varnar för nya bakslag.
”Den globala konjunkturen tyngs av tullar och osäkerhet, även om läget förbättrats något den senaste tiden”, säger Christina Nyman.
Jämfört med konjunkturuppdateringen den 9 april är utsikterna i Handelsbankens konjunkturprognos något ljusare men konjunkturåterhämtningen fördröjs. Svensk BNP väntas öka med måttliga 1,5 procent i år och 2,1 procent nästa år. År 2027 väntas en starkare tillväxt på 2,6 procent. Den svaga tillväxten i år gör att återhämtningen på arbetsmarknaden tar längre tid och sysselsättningen väntas börja öka först i början av nästa år.

Begränsad inflationsrisk i Sverige
För centralbanker är utmaningen att väga konjunkturrisker mot inflationsrisker. Handelsbankens ekonomer bedömer att inflationsriskerna är påtagliga i USA, som har infört tullar på hela sin import, och att Federal Reserve därför kommer att vara avvaktande och vänta till september innan de tar ytterligare ett steg ner från en i nuläget hög styrränta.
I Europa och Sverige är läget annorlunda då konjunkturriskerna bedöms dominera över inflationsriskerna. Effekten på inflationen från tullar är ytterst begränsad här – så länge inte många fler länder gör omfattande tullhöjningar mot varandra. I stället bedöms inflationen dämpas av svag efterfrågan i spåren av handelskriget. Inflationstakten i Sverige ligger enligt Riksbankens målvariabel KPIF på 2,3 procent i april. Energipriser faller nu kraftigt, så exklusive energi är inflationen högre – 3,1 procent. Livsmedelspriserna har samtidigt slutat öka.
”Vår prognos är att KPIF-inflationen kommer att ligga runt 2 procent och att även ökningstakten exklusive energi går mot 2 procent, även om det tar längre tid. Det, tillsammans med svagare konjunkturutsikter, gör att vi räknar med att Riksbanken sänker styrräntan till 1,75 procent”, säger Christina Nyman.

Kronan väntas fortsätta stärkas mot dollarn
Kronans förstärkning efter årsskiftet har överraskat många, särskilt i en tid av global osäkerhet. Den främsta orsaken är en förändrad syn på den amerikanska ekonomin, där Trumps tullpolitik och marknadens höga värderingar av amerikanska tillgångar har fått investerare att minska sin exponering mot USA. Detta har försvagat dollarn och gynnat andra valutor, särskilt kronan. Kronans styrka beror också på ytterligare fundamentala fördelar som undervärderad valuta, förväntad starkare ekonomisk återhämtning och goda statsfinanser. Kronan bedöms fortsätta stärkas, särskilt mot dollarn, men i långsammare takt.

Svenska exportföretag påverkas direkt – Västsverige deppar
Höjda tullar kommer att minska exporten till USA, och utöver den direkta effekten av höjda tullar dämpas exporten också av sämre tillväxtutsikter i omvärlden. Givet att svensk varuexport till USA bara utgör 9 procent av total varuexport blir den direkta effekten på svensk BNP begränsad, utifrån de antagna generella tullarna på 10 procent samt biltullar på 25 procent. Över 80 procent av svensk export går till EU:s inre marknad eller till marknader som EU har frihandelsavtal med.
En del företag skjuter upp investeringsbeslut på grund av osäkerheten. Höga byggkostnader och avvaktande hushåll gör att bostadsbyggandet bedöms vara kvar på låga nivåer. Den ökade konjunkturoron dämpar därmed utsikterna bredare i näringslivet, inte minst inom den konsumentnära detaljhandeln.
”Vi tycker oss se växande regionala skillnader inom industrin, som är den sektor som i första hand påverkas av USA:s tullhöjningar. Störst pessimism ser vi bland industriföretagen i exporttunga Västra Sverige, där anställningsplanerna nu är betydligt svagare än normalt”, säger Christina Nyman.
Fordonsindustrin är den enskilt största sektorn i Västsverige och påverkas negativt av höjda fordonstullar, tysk inbromsning och stärkt krona. Läget ser också dystrare ut i Övre Norrland, som sannolikt även tyngs av Northvolts konkurs, men positiva framåtblickande byggutsikter styrker utsikterna för tillväxt.
”I Östra Mellansverige är industriföretag mer optimistiska och uppger att de avser öka antalet sysselsatta, där bland annat Östergötland gynnas av regeringens pågående och aviserade försvarssatsningar”, säger Christina Nyman.

Förutsättningarna för hushållen på plats när oro lättar
Stigande reallöner tillsammans med skattelättnader leder till att de reala disponibla inkomsterna ökar i god takt i år, men vi ser tydliga tecken på en ökad försiktighet hos hushållen. Även om inflationsoron bland hushållen förefaller överdriven och kan falla tillbaka, så talar de dystra utsikterna för att många fortsätter att hålla i plånboken, spara och skjuta på större inköp.
”Vår prognos om räntesänkningar och gradvis minskad oro stärker hushållens tillförsikt under året och bäddar för ökad konsumtion och återupptagen återhämtning på bostadsmarknaden mot slutet av året”, säger Christina Nyman.

För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 70 778 77 65
Handelsbankens presstjänst, +46 8 701 80 18

Länk till webinar, till Sverigerapporten, och den globala rapporten, se Konjunkturprognosen.
För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com