Handelsbanken

Hushållen får mer pengar i plånboken 2026 när reallönerna fortsätter att stiga och regeringen satsar stort inför valet, enligt Handelsbankens nya konjunkturprognos.

Samtidigt fortsätter svensk export och investeringar att tyngas av omvärldsläget.

”Den inhemska efterfrågan blir desto viktigare för tillväxten kommande år”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

Svensk ekonomi befinner sig fortfarande i en utdragen lågkonjunktur. Efter ett bakslag i början av året föll hushållens förtroende och många företag sköt upp investeringar. Men nu anar Handelsbankens makroekonomer en ljusning – i synnerhet för hushållen.
I Handelsbankens nya konjunkturprognos bedöms en konsumtionsledd återhämtning inledas nästa år. För 2025 bedömer bankens makroekonomer att BNP ökar med 1,1 procent, för att därefter stiga med 2,4 procent per år 2026–2027.
”Läget förbättras steg för steg. Hushållen har varit försiktiga efter flera år av upprepade motgångar. När reallönerna nu stiger, räntorna har kommit ner och framförallt finanspolitiken blir mer expansiv stärks köpkraften. Det talar för att konsumtionen ökar och att arbetsmarknaden förbättras under 2026”, säger Christina Nyman.

Dämpat läge för svensk export

Världshandeln och den globala ekonomin bromsar in efter att de amerikanska importtullarna har höjts till i snitt drygt 17 procent. USA växlar ned, medan Europa väntas vända upp. För svensk del innebär detta ett mer dämpat läge för export och investeringar.
Såväl det osäkra ekonomiska och politiska läget, som höga och växande offentliga skulder – drivna av inte minst lånefinansierad försvarsupprustning – bidrar till stigande marknadsräntor. Sverige utmärker sig dock med en jämförelsevis låg statsskuld.

Historiskt expansiv budget
Inför valåret 2026 räknar Handelsbankens makroekonomer med en ovanligt expansiv budget. Sammantaget väntas den offentliga sektorns underskott uppgå till drygt 1,5 procent av BNP 2026 och 2027, men statsskulden förblir i linje med skuldankaret.

Regeringen har aviserat ofinansierade reformer på omkring 80 miljarder kronor, utöver stöd till Ukraina och lånefinansierade försvarssatsningar. Drygt hälften av reformerna bedöms rikta sig till hushållen, däribland ingår bland annat sänkning av inkomstskatt, matmoms, elskatt och förskoleavgift.

Reallöneökningen nästa år räcker inte för en konsumtionsledd återhämtning – om inte hushållen också drar ner på sitt sparande, vilket Handelsbankens ekonomer inte ser några tecken på. Det krävs därför ytterligare stimulanser riktade mot hushållen för en återhämtning.
”Den tillfälliga sänkningen av matmomsen kan bidra till högre konsumtion utan att driva på inflationen nästa år, men det finns en risk för att den permanentas och urholkar skatteintäkterna längre fram”, säger Christina Nyman.

Hushållen vinnare, efter årets bakslag
Att inflationen blev högre än väntat i år tyngde enligt Handelsbankens ekonomers bedömning hushållens köpkraft med totalt omkring 25 miljarder kronor. Regeringens hittills aviserade förslag riktade mot hushåll summerar till drygt 46 miljarder kronor och innebär cirka 800 kronor mer per månad för ett snitthushåll. För en barnfamilj kan effekten bli mer än dubbelt så stor. Tillsammans med stigande reallöner och sänkt boränta kan en barnfamilj få drygt 3000 kronor mer per månad i ökad köpkraft nästa år. Sammantaget stiger realinkomsterna med denna politik snabbare än normalt så att hushållens konsumtion vänder upp nästa år, trots att hushållen håller uppe sitt sparande.

En räntesänkning till i september
Inflationen har varit en huvudvärk för Riksbanken under sommaren. Men uppgången bedöms främst ha varit temporär och inflationen väntas röra sig närmare 2 procent under slutet av året. Sänkt matmoms kommer att få relativt stor effekt neråt på inflationen i april 2026 men utan denna engångseffekt ligger KPIF-inflationen nära målet de kommande två åren. Mot bakgrund av avtagande inflationstryck och en svag konjunktur räknar Handelsbankens ekonomer med att Riksbanken sänker räntan en sista gång den 23 september, till 1,75 procent.
”Det är lite som att singla slant att göra en prognos om Riksbanken nu, om de inte sänker i september är det högst tveksamt om det blir någon mer sänkning”, säger Christina Nyman.
Sveriges starka statsfinanser och en lågt värderad valuta talar för en fortsatt gradvis starkare krona i takt med att ränte- och konjunkturskillnader mot omvärlden minskar. I slutet av 2027 räknar bankens ekonomer med att en krona kostar 10,60 och en dollar 8,90 kronor.

Ökad optimism och lättade bolånekrav ger högre bostadspriser
De rörliga snitträntorna på bolån bottnar kring 2,6 procent i slutet av året, men bostadsmarknaden präglas fortsatt av långa försäljningstider. I takt med att hushållens köpkraft stärks och bolånekraven lättar räknar vi med att temperaturen på bostadsmarknaden ökar.
”Vi räknar med att bostadspriserna stiger med 5–6 procent per år 2026–2027 och att regeringens förslag att höja bolånetaket till 90 procent och slopa det skärpta amorteringskravet blir verklighet och bidrar till uppgången”, säger Christina Nyman.

Fortsatt svag arbetsmarknad
Företag har i första hand minskat övertid och tillfälliga anställningar snarare än att säga upp fast personal. Men det dröjer tills nästa år innan arbetslösheten börjar vända nedåt. När tillväxten tar fart väntas sysselsättningen gradvis öka.
”Först mot slutet av 2027 räknar vi med att arbetslösheten närmar sig normala nivåer”, säger Christina Nyman.

För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 70 778 77 65
Handelsbankens presstjänst, +46 8 701 80 18

Länk till webinar, till Sverigerapporten, och den globala rapporten, se Konjunkturprognosen.
 

För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com