Handelsbanken

Prisnivån på skogsmark sjönk nominellt med fem procent senaste året, men det är stora skillnader över landet. Priserna i södra Sverige sjönk mest, med nästan sju procent jämfört med fyra procent i övriga Sverige.

”De högre räntorna i kombination med försämrade konjunkturutsikter var sannolikt de viktigaste faktorerna bakom de fallande priserna under förra året. När det gäller framtidsutsikterna för skogsmarkspriser är vi fortsatt positiva på lång sikt, framförallt då vi ser ett underutbud på skogsråvara under en lång tid framöver”, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog på Handelsbanken.

Återhämtning i sikte för skogsindustrin
En fortsatt svag efterfrågan inom framförallt byggindustrin, kommer leda till ytterligare kapacitetsneddragningar. Handelsbankens experter bedömer att lägre produktionsnivåer kommer att driva upp priserna måttligt även för det andra kvartalet. För en substantiell återhämtning av sågade trävarupriser, behövs troligen en konjunkturell förbättring i efterfrågan.  

”På längre sikt är vi fortfarande positiva framförallt på grund av en stark strukturell efterfrågan. Vi räknar med att prisnivåer och lönsamheten för svenska sågverk kommer att återhämta sig till runt tio procent över tid, vilket är i linje med genomsnittsmarginalen sedan 2016” säger Christian Kopfer.   

Stark exportmarknad för skogsråvara gynnar skogsägare
Priserna på skogsråvara har utvecklats starkt i år, framförallt drivet av en starkare exportmarknad. Det ryska bortfallet av virke för finska köpare har medfört högre efterfrågan på svenskt virke. Prisuppgången har accelererat under året för sågtimmer, medan utvecklingen har varit mer jämn för massaved. Timmerlagren minskade med nästan 20 procent under 2023, och är på den lägsta nivån sedan 2017. De kraftigt minskade lagren visar på att sågverken har det fortsatt svårt att få tag på råvara.

”På kort sikt tror vi att priserna på massaved utvecklas bättre än timmer, eftersom industrin återhämtar sig snabbare på köparsidan av massaved, jämfört med sågverken. På längre sikt däremot, när efterfrågan på byggande tar fart igen, räknar vi med att timmerpriserna kommer utvecklas bättre än massaved”, säger Christian Kopfer.

Den senaste tidens starka prisutveckling på pappersmassa och högre priser på förpackningsmaterial förväntas ge en positiv påverkan för industrins lönsamhet under andra kvartalet och en gradvis förbättrad efterfrågan.

”Vi räknar med att konsumtionen av massaved kommer att stiga, vilket kommer vara en positiv drivkraft bakom fortsatt högre massavedspriser”, säger Christian Kopfer.  

Nya intäktsmöjligheter och risker för skogsägare
Regelverk inom EU pekar på att avverkningsnivåer sannolikt kommer minska, vilket i sin tur medför att svenskt virke kan stå för relativt höga prisuppgångar.
”Påverkan är fortfarande osäker då det finns en del flexibilitet gällande nationell implementering”, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.

EU nådde en preliminär överenskommelse gällande certifieringsramverket för kolkrediter i februari 2024. Det ramverk man kommit överens om innehåller principer för hur en certifiering ska tas fram. Dock återstår detaljer kring vad som exakt skulle gälla för en kolkredit kopplat till exempelvis skogstillgångar, då kriterier kring detta ska komma senare i form av delegerade akter.

”Vi ser framväxten av kolkrediter som något positivt för skogsägare, givet att det skapar en ny intäktskälla, medan effekten på skogsindustrin är mer blandad givet att det kan minska andelen tillgänglig råvara om fler väljer att förlänga omloppstiden för sin skog”, säger Josefin Johansson.

Enligt Skogsstyrelsen väntas klimatförändringarna medföra att den svenska skogen sannolikt växer snabbare på grund av ett allt varmare klimat. Procentuellt i högre grad i norra och västra Sverige, där det handlar om länsvisa ökningar på i genomsnitt 15-25 procent under perioden 2040-2070 jämfört med 1960-1990.

”En ökad tillväxt genom träd som växer snabbare behöver inte enbart vara positiv. Träden kan i högre grad drabbas av trädmortalitet, något som till viss del kan ta udden av ökad tillväxt på grund av ett varmare klimat. Klimatförändringarna leder till mer sårbara ekosystem och det finns ett stort behov av klimatanpassning för att stärka skogars motståndskraft inför framtiden, säger Josefin Johansson.

EU-beslut som påverkar skogsbruket
Nya policyinitiativ i EU och på global nivå påverkar hur skogen kommer att brukas i framtiden. Bankens experter bedömer att nya EU-regler kopplat till skog överlag ser ut att ha negativ påverkan på skogsindustrin genom minskad tillgång på råvara, men med relativa vinnare beroende på självförsörjningsgrad.

”Nettoeffekten för skogsägare är fortsatt osäker då den beror på nationell implementering och möjligheter till ersättning för de olika nyttor skogen tillhandahåller”, säger Josefin Johansson.  

För ytterligare information, kontakta: 
Christian Kopfer, aktieanalytiker skog och råvaror, +46 707 55 4864
Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker, + 46 722 39 5641
Jesper Forsman, segmentsansvarig skog, +46 72 507 0340
Handelsbankens presstjänst +46 8 701 80 18

För skogsrapporten i sin helhet: https://www.handelsbanken.se/sv/skog-och-lantbruk
För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com